Om skrivprocesser, skrivprojekt, tänkande och läsande. Och kanske lite allmänt svammel.

11 augusti 2016

Vi kanske ses på en annan plats.

Det var en ganska kort tid jag hade kraft till denna blogg. Jag gillade den, men jag försöker rensa lite inför hösten nu, få antalet parallella projekt att bli hanterbart. Och antalet platser på sociala medier. De har varit lite många ett tag. Blir lätt så när man hela tiden startar nya.

Därför, och kanske för att jag blivit mer vän med instagram, kommer det bli paus här, för lång tid eller kanske för all tid. Jag skriver litegrann om skrivande och läsande på instagramkontot instagram.com/bokdagbok. Det blir oftare och kortare, och är närmare till hands, så det blir lättare så, åtminstone nu ett tag.

22 juni 2016

Snart släpper orden taget så de kan blåsa iväg och hamna på sin plats.



Har fixat min arbetsplats idag. Det mesta är en röra fortfarande efter flytten, men ett och annat hörn börjar komma i ordning.

Arbetshörnet är prioriterat, för det börjar bli dags att börja skriva på allvar igen. Vårens sjuklighet, terminsavslutet och flytten är avklarade. Och hjärnan börjar redan flytta sig dit, in i texten. Det är bra. Kanske ska fira midsommar med att ta tag i nåt. Kan tänka mig få saker som skulle vara bättre att fira med faktiskt.

Lyckats fixa en utdragbar skiva till mitt tangentbord (och rollermouse, ovärderlig grej nästan, lyckats hitta i hyfsat skick ett par gånger på tradera, men som nya är de ju inte), det känner jag mig mycket nöjd med. Och satte upp en liten broderad tavla med texten "ge upp nu". Behöver den påminnelsen, om att släppa taget, ta paus, resa mig, gå och göra nåt annat. Att ge upp är underskattat, tycker jag.




Haft med en bön i Järfälla församlings tidning igen, och en bild på en fågel. Det känns bra. Det som också känns bra är att det är jättebra utbud på begagnade pocketböcker i den här nya staden. Verkar sluta med att jag kommer hem med tre stycken varje gång jag varit i en loppisaffär. Antar att jag måste hitta en strategi snart, inte köpa så fort jag ser något som verkar bra eller som jag läst och tyckt om, för det kommer inte hålla i längden. Fast lite till håller det.

Dagens fynd: Darling River av Sara Stridsberg, Rebell med frusna fötter av Johanna Nilsson och Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt. Sammanlagt 9 kr. Blir inte ruinerad iaf.



24 maj 2016

Nu blir det diktsamling (snart).



Kom av mig lite i bloggandet här. Kanske för att jag har för många olika konton på sociala medier. Men nog mest för att jag kom av mig lite i skrivandet. Eller kanske inte egentligen kom av mig. Egentligen blev jag sjuk och sen blev jag sjuk på ett nytt sätt och sen blev jag sjuk på ett tredje sätt och sen blev jag dålig på det första sättet igen, och sen hade en hel månad gått och inte mycket hade blivit gjort och jag hamnade (ännu lite mer) efter med studierna, och nu är det rätt nära till terminsslutet och det har fått bli att prioritera studierna. Det sjuka prioriterar sig själv liksom automatiskt. Och sen har inte så mycket mer fått plats.

Har trots allt gjort en del. Sånt där tråkigt. Skrivit ansökningar och hållit ordning på siffror och.. sånt. Och en del ganska roligt. Som att rita ett mönster till omslaget på min diktsamling. Var inte helt nöjd med det först, men jag tror jag börjat gilla det. Däremot gillade jag inte alls typsnittet eller färgen jag använde till titeln, när jag väl fick en provbok, så det får ni inte se än. Var ju snyggt på min dator, så bedrägligt av det att det inte alls känns likadant i tryck.

Gillar också världens bästa valar och småfiskar som hjälper mig att hålla ordning på vad det är jag ska fixa till. Det mesta är fixat nu. Men det är så mycket att bestämma. Är inte helt nöjd med hur boken känns. Men vad är problemet? Borde jag ha tjockare papper kanske? Eller glansigt omslag istället för matt? Eller strukturpräglat? (Vad är det ens?) Eller ska jag testa med inbunden, fast att den blir mycket dyrare att framställa då?

Mycket tankar som knakar i denna hjärna, och imorgon är det hebreiskamunta och snart snart är det slut på terminen och snart snart har jag flyttat och då kan jag ha en massa tid för att skriva igen. Och plats för såna tankar i mitt huvud. Och förhoppningsvis behöver det inte knaka då, men man vet ju inte.

Förresten flyttade jag mitt läsbloggande till ett instagramkonto. Här: instagram.com/bokdagbok



25 mars 2016

Längtan, drömmarna, orden som vilar i händerna. De bränns.


Skriver ut manuset till romanen. Det bränns, är helt varmt från skrivaren, där det ligger i mina händer. Och kanske det bränns på andra sätt också. Blev helt plötsligt rädd att jag ska tycka att det är helt värdelöst. Det är inte färdigt, jag vet att det inte är det. Jag vet att jag kommer hitta fel och svagheter och sånt jag inte är nöjd med. Men det är en annan sak. Det som är skrämmande är känslan av att alltihop kanske kan vara kasst. Att det kanske inte håller, den nya inriktningen, det jag skrivit nu.

Kanske inte vågar läsa förrän imorgon. Kanske får räcka med att hålla i det idag. Ibland får man lov att vara försiktig med sig i sin skörhet och i sina rädslor.


[Bild lånad från timotheories.com]

18 mars 2016

Till slut. (Åter till början.)

Kändes som en magisk gräns när jag kom till den hundrade sidan, och sen förbi den, i mitt utkast till romanen. Nu har jag tagit mig förbi den tvåhundrade. Känns jättemärkligt. Trodde inte ens det skulle bli så långt. Kanske bara 150 eller så. (Det är 202 sidor nu, jag har lite annat i början för att få översikt när jag jobbar).

Det som känns ännu mer som nåt magiskt är att jag tagit mig genom hela manuset nu, från början till slutet. Väldigt mycket är sig inte likt sen den förra versionen. Och jag tror det är nåt bra. Jag tror jag kommit framåt.

Har inte läst igenom det jag skrivit nu, bara skrivit och skrivit och inte velat tappa berättelsen och känslan för tiden och relationerna och det som händer. Så det är mycket kvar att göra. Vet att jag hade grunderna i vad som skulle hända sen det förra utkastet, och litar egentligen på att det i stort blivit en ny bra grund att jobba från. Men mycket kommer behöva ändras, fixas, justeras.

Det känns bra, det med. Det är enligt planen. Ska vila en stund, sen ska jag ge mig på att läsa igenom det jag fått ihop såhär långt.

12 mars 2016

Svindeln i att komma nånstans.



Kom av mig lite i att skriva här på bloggen. Försökte plugga jättemycket så jag inte skulle vara stressad av att ta lite tid ledigt från det. För gjorde det. Åkte till skärgården och gick kalla promenader och låg på sängen och läste mjuka romaner, och sen har jag åkt hem och haft en vecka till vila och skrivande.

Får lite svindel av att jag snart är färdig med ett utkast till romanen. Det fanns ett utkast, liksom halvfärdigt på många sätt. Men nu i vår har mycket ändrat karaktär, mycket liv har blåsts in i berättelsen, karaktärerna, mycket har ändrats.

Och det är fortfarande mycket kvar innan det är dags att visa den för någon. Det är inte så, som att den är färdig. Men kanske inte fler totala omarbetningar. Detta kanske var den sista.

Har hållit på med den så många år. Eller, det var så många år sen jag började skriva på den på allvar. Snart tio, kanske. Fast många av åren har det varit omöjligt att skriva nåt alls, och sen har det varit omöjligt att jobba med ett så stort projekt.

Kanske en del svindel i det med. Att det går nu.

Jobbar en del med romanpersonen Emmas musiksmak fortfarande. Och Seinabo Sey är fortfarande den hon tycker om som jag också tycker om. Fast börjar förstå poängen med en del av de där ikoniska männen, det är ju alltid nåt. Behöver inte göra dem till mina favoriter, oavsett vad Emma tycker om saken.


27 februari 2016

Isbjörnar.

Idag är det internationella isbjörnsdagen. Det är en dag som handlar om isbjörnar, såklart, och också om klimatförändringar, eftersom isbjörnen är ett av de djur som är sårbara och drabbas hårt av klimatförändringarna.

Av ren slump (faktiskt) har jag för några dagar sen läst om Låt isbjörnarna dansa av Ulf Stark. Det är en djupt sorgsen bok, och kanske därför är jag mottaglig för humorn i den också. Tycker mycket om den, vet inte hur många gånger jag läst den. Ganska många. Kan ju vara också för att det går att läsa den på en kväll eller så. Tjockare böcker är ju jobbigare att läsa många gånger hur bra de än är, för det tar mer tid.

I vilket fall rekommenderar jag den. På boken står det att den rekommenderas från 12 år. Låter lätt som att den inte rekommenderas till vuxna, men jag rekommenderar den till alla. Kanske ännu mer till vuxna. Vuxna kan behöva komma ihåg hur det är att vara barn.

19 februari 2016

Hon måste visst ha en musiksmak, romanfiguren.

Har skrivdag. Skriver inte på min skrivmaskin alltså, det var till ett pyssligt projekt, fast den är snyggare att ha på bild än datorn är.

Försöker hitta huvudpersonens musiksmak. Fast hon själv är helt förvirrad, så det kanske inte är mitt fel att det går sådär. Idag lyssnar jag på Seinabo Sey i alla fall, och jag tror att hon (romanpersonen) nyss insåg att Sorry är typ världens bästa låt, som skulle kunna handla om henne. Och att hon nog inte ska låtsas om det, att hon måste hitta en annan låt som hon kan låtsas ha som favoritlåt.

Även ätit popcorn och köpt gympaskor idag. Effektiv dag.

Har ni några favoritlåtar av Beyonce? Skulle behöva några tips, och alla verkar älska henne just nu, så nån borde ha en favoritlåt att bjuda på?


14 februari 2016

Nån som är sugen på att läsa en diktsamling?

Har visst i stort sett bestämt mig för att ge ut den refuserade diktsamlingen själv. Jobbar lite på tankar om hur jag vill att omslaget ska se ut mest.

Fast så drabbades jag av tvivel och behov av någon annans ögon på texten. Så undrar om det finns någon som har lust att läsa manuset och komma med tankar om det? Egentligen undrar jag mest om det känns som en ok bok att ge ut, eller om jag borde tänka om.

Orkas det med tar jag gärna också emot kommentarer om ifall nåt är särskilt bra eller om nåt särskilt inte funkar, och hittas det stavfel och liknande så vill jag ju gärna veta det med. Men huvuduppdraget för den som säger sig vilja läsa är mest att komma med en kommentar om det är en bra idé att ge ut den, om det känns som att den håller för det, eller inte.

Den handlar ganska mycket om depersonalisation, så skulle vara bra att veta om den som testläser har erfarenhet av det eller inte, om det känns ok att berätta för mig. (Vill gärna ha nån läsare som inte har det också.)

Den som hjälper får såklart ett ex av boken sen när den finns, om den nu blir av. Annars kan det väl bli att få en annan bok istället.

Maila / dm:a / skicka privat meddelande eller vad det nu finns där du ser detta, om du vill läsa. Min e-post är regnlund (snabel-a) gmail.com

Tacktack.

Uppdatering: har fått testläsare så jag klarar mig nu.

(Bilder lånade från bartongalleries.com och bbc.co.uk/arts/yourpaintings/)


11 februari 2016

Alla vet att båten läcker.

Händer oväntade saker med huvudpersonen i min roman. Nu ligger hon på golvet i sin lägenhet och lyssnar på Cohen och tänker på att alla vet att båten läcker. Och så tänker hon mycket på minnet av en glass med rött strössel. Och har börjat titta på en kråka som brukar vara utanför hennes fönster.

Allt som verkade gå så bra. Varför ligger hon där nu, med Cohen och allt?

Själv har jag låtit mitt psyke få godiset "du behöver inte göra nån översättning från hebreiska idag" två dagar i rad, måste nog bli sockeravvänjning och pluggplikt imorgon. Idag får det vara roman. Och på lördag. Kanske går att klara att bita i det sura äpplet imorgon då.

(Bild lånad från ekenasbatklubb.se)